Jag har 50 årskris och inser att livet inte är för evigt. I denna kris har jag upptäckt vad jag vill göra, vad jag värderar i mitt liv. Men nu sitter man fast i saker och ekonomi man skrivit fast sig i under 30 år av vuxet liv. Är det för sent att leva sitt egna liv?
Har jag svikit mig själv och då skapat en dålig självkänsla (känslan jag har om mig själv, är jag stolt över mig själv, är jag besviken på mig själv, )
Jag anser att prylar suger energi, jag älskar minimalism men lever i en tvärtomvärld där jag har massor med grejor men kan inte finna energin att ta de beslut som krävs för att göra sig av med allt.
För att få energin kanske man först måste bli en mental minimalist. Att man rensar i huvudet och tar bort alla gamla tankar, allt som gör en arg, allt som man är besviken på, alla gamla misstag man ältar etc etc. då skapas energin att ta tag i ens fysiska liv och ta rätt beslut, ta konflikterna som krävs för att forma ett liv som JAG vill leva.