Vi människor har alltid sökt och kommer alltid söka efter frihet men när är vi fria? I min värld är jag fri när jag inte hämmas. När man gör det man känner för just nu. Jag vet inte var detta inlägg kommer leda och därför ingen rubrik som sätter gränser. Med inlägget som exempel vill jag visa att det är vi själva som sätter våra gränser, våra tankemönster och -banor. Tankemönster är något samhället har skapat, vi ska hålla tiden, vi ska stanna när det är rött (även om vi är ensam i korsningen), vi använder bilen vilket tvingar oss att följa vägen,
Det är kostnaden för att få samhällets fördelar och bekvämlighet.
Vi tror vi kan köpa frihet genom tanken att ”är jag ekonomiskt fri kan jag göra vad jag vill” man kanske istället skulle tänka ”ju mindre pengar jag behöver desto friare blir jag”
Givetvis kan vi inte plocka bort allt som begränsar oss men lite till mans kanske vi skulle stanna upp och avväga frihet kontra bekvämlighet.
Alla de delar vi skapat själva har vi skapat i förhoppning att livet ska bli enklare och friare men i själva verket begränsar varje skapelse oss ytterligare. Elektronik binder oss till TVn, Data och telefoner binder oss till flöden och information allt avgränsar oss från friheten och stimulansen av livet.
Bilen binder oss till kostnader, lagar och regler och vägar. Det gäller att få tillbaka mer än det kostar
Ingen rubrik!
